Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ledningsgrupp 2020-2022

Personer som skriver och tänker tillsammans

Elisabeth Argentzell, docent i arbetsterapi, institutionen för hälsovetenskaper, medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mitt forskningsintresse är inom psykiatri med fokus på vardagsliv, återhämtning och brukarinflytande. Jag disputerade 2012 och mitt avhandlingsarbete undersökte meningsupplevelser i aktivitet för personer med psykiskt funktionshinder. Jag har många års erfarenhet av arbete inom psykiatrin och har undervisat i arbetsterapi, med fokus psykiatri, vid Lunds universitet sedan 2004.  I nuläget har jag en tjänst som biträdande forskare. Jag har varit knuten till CEPI sedan min doktorandtid och är medlem i CEPIs styrelse sedan 2016. Jag har för närvarande olika uppdrag, bl a är jag projektkoordinator för ett flertal forskningsprojekt och håller uppdragsutbildning i interventionen ”Vardag i Balans”.


Ulrika Bejerholm, professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning, institutionen för hälsovetenskaper, medicinska fakulteten Lunds universitet, med förenad anställning Psykiatrin (FOU) Region Skåne (centrumledare i CEPI)

Min forskning fokuserar på psykisk hälsa, välbefinnande och återhämtning istället för diagnos och det som inte fungerar. Jag har varit en del av CEPI sedan 2002 och har sedan dess studerat kopplingen mellan tidsanvändning och psykisk hälsa, attityder och stigma, samt utvecklat evidensbaserat stöd för arbete, studier och boende som lyfter individen. Att utveckla en positiv psykiatri som integreras i samhället är centralt. 


Björn Hofvander, docent och specialist i klinisk psykologi, vid Barn- och ungdomspsykiatrin, samt Enheten för klinisk forskning om utagerande beteenden och utvecklingsrelaterad psykopatologi, där Björn även är programledare.


Urban Markström, Professor i socialt arbete, Umeå universitet (bitr centrumledare i CEPI)

Min forskning rör huvudsakligen olika aspekter av samhällsorienterat stöd till personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Jag har bland annat genomfört studier om policyutvecklingen på området, implementeringen av reformer och specifika psykosociala metoder, attityder till psykisk sjukdom, införandet av marknadsmodeller på det socialpsykiatriska området och förändringar i tvångsvårdslagstiftningen. Vanliga teman i min forskning är samarbete mellan välfärdsaktörer och sättet på vilket man organiserar sina verksamheter.

För närvarande arbetar jag med studier som fokuserar brukarorganisationernas roll och funktion i samhället, implementeringen av evidensbaserade insatser i glesbygd samt boende och livsmiljöer för personer med psykisk funktionsnedsättning. Jag är även engagerad i projekt som rör skolkurativt arbete och föreställningar om arbete och anställning hos personer med högfungerande autism. Jag har ett särskilt intresse av att utveckla strategier för delaktighet i forskning för personer med egen levd erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning.


David Rosenberg, Socialt arbete, Umeå universitet

Mitt forskningsintresse är inom psykiatri med fokus på  återhämtning, psykiatrisk rehabilitering, delaktighet och brukarinflytande. Jag disputerade 2009 och mitt avhandlingsarbete undersökte liv i samhället för personer med psykiskt funktionshinder. Jag är socionom och har många års erfarenhet av arbete inom psykiatrin och socialpsykiatri, främst i USA där jag har arbetat med Community Mental Health services, Supported Employment och Education och även som chef på ett Fontänhus i många år.


Sigrid Stjernswärd, institutionen för hälsovetenskaper, medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mitt avhandlingsarbete behandlade utvecklingen av ett nätbaserat stöd för närstående till personer med depression. Fokus för min fortsatta forskning kretsar kring utvecklingen av nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk och/eller somatisk ohälsa. Tidigare projekt har haft som fokus monitoreringen av den psykiska, fysiska och orala hälsan hos personer med psykossjukdom som bor i särskilda boenden. Flertalet andra projekt har bedrivits inom ramen Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser, bland annat projekt som handlat om stigma och första hjälpen insatser i samband med psykisk ohälsa. 


Petra Svedberg, Hälsa och samhälle, Halmstad Högskola

Forskningen har som fokus att utifrån barns och ungas perspektiv studera hur delaktighet, hälsopromotion, sociala nätverk och det omgivande samhället påverkar barns psykiska hälsa. Forskningen syftar till att förstärka de processer som har en positiv inverkan på barns psykiska hälsa och inbegriper studier av individuella förutsättningar och behov samt barns samspel i sociala nätverk och med det omgivande samhället.

För närvarande genomför jag flera forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om barn och ungas delaktighet, framförallt inom skola och hälso- och sjukvård. Dessa forskningsprojekt bygger huvudsakligen på en deltagarbaserad forskning- och designprocess, vilket innebär att de personer som forskningen berör är medaktörer i processen. Jag genomför även forskningsprojekt som syftar till att fördjupa kunskapen om och utveckla strategier och ändamålsenliga interventioner för främjande av människors psykiska hälsa. Dessa forskningsprojekt bygger huvudsakligen på interventions- och implementeringsstudier, med både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Min forskning är tvär och mångvetenskaplig och kombinerar omvårdnad med hälso- och samhällsvetenskap (ex folkhälsa, psykologi, socialt arbete, sociologi) och informationsteknologi. Min forskning utgår i huvudsak från en samhällelig efterfrågan och drivs i nationellt och internationellt samarbete med forskare, företag, offentlig sektor och slutanvändare.